yazibell

På måndag har jag en ekonomitenta som jag fasar för. Jag har sedan jag kan minnas inte gått ihop med siffror. Min passion för det visuella började redan i lågstadiet, satt hellre och skrev och ritade bilder i min sagobok än att rabbla upp gångertabellen. Jag är motsatsen till teoretiker, och vill gärna praktisera kunskap för att det ska sätta sig. Min teori gällande min negativa inställning till siffror grundar sig i att jag inte får ifrågasätta inom matematik. Saker och ting bara är så och man måste acceptera det, så funkar det inte för mig. Jag fastnar och kan inte begripa vissa saker som varför pi är lika med 3.14 osv. Men det är inte bara mitt ifrågasättande utan också min inställning, jag har bestämt mig för att matematik är svårt och att jag inte går ihop med siffror. Det är ju självklart att jag försvårar det om jag envist sätter gränser för vad jag ska kunna och vad jag tycker om. Men det kanske går djupare än så något som jag upplevt som barn. Jag har kanske haft någon lärare som sagt att jag suger på matte, eller kommenterat mig på ett sådant sätt som satt sina spår. Jag ska vända på detta, från och med nu ska jag tycka om siffror. Jag ska bli sams med de och börja använda de till min fördel. Borde inte oroa mig inför tentan det kommer gå skit bra!